Han bodde inte hos oss länge.
Vi hann inte riktigt lära känna honom, och ärligt talat är vi lika glada för det...

Många tror att det är svårt att avliva sina egna husdjur, men vissa gånger går det faktiskt riktigt lätt.
Jag och Anna var livräddaoch ville inte döda det stora djuret (jag skakade bara av att komma så nära så att jag kunde ta kort) så Jonas ställde upp.

Jag vill med en bild hedra Jörgen.


Det sjuka är att han var typ större i verkligheten.

...jag gör verkligen det.
(Jonas är oxå glad, för en som undrar. Han har skaffat tjej och är sådär löjlig. Haha söt bror)

Massa saker bidrar till att jag är så glad:

Jag hade en grymt härlig midsommarhelg i Helsingborg hos David. Det enda som var tråkigt var att åka hem... David får mig att le, stort.

Till helgen är det Jordgubbens dag i Vara, the event of the year in smalltown Vara. www.jordgubbensdag.se
Det känns som ett skämt att jag ska dit, men det blir nog roligt. Jag har det bästa sällskapet i form av min underbara Sanna.

En annan sak som gör mig glad är att jag fått ett meddelande om att en tjej vill använda mina bilder för att publicera i en gratistidning. Jag får ingen ersättning för bilderna men en byline är utlovat och det är det enda jag begär. Känns grymt kul!

Nu ska jag försöka planera sommaren lite. Skulle behöva en annan människas schema också, men personen har inget schema. Det är det som är problemet. Haha planerarMinna får ligga på soffan ett tag tror jag.
Ta dagen som den kommer, det är mitt motto. (Hur många skrattar rått åt den tanken om mig?)

Hon kom till oss våren 1997. En liten valp som på för långa och alldeles för ostyriga ben charmade oss alla.
Hon har alltid varit väldigt självständig och litat mest på sig själv, till mattes förtret när det var dags för prov.

Mymmel har alltid varit den kloka hunden. Den som stod högst i rangordningen och som vi ofta imponerats av. Hon var en duktig apportör och en ofantlig simmare. En Flatcoated Retriever tycker om vatten, men jag har inte sett någon som älskar det så mycket som Mym gjorde. Vi testade henne en gång när vi var vid Vänern och grillade. Vi skulle kolla hur lång tid hon simmade innan hon gav upp. Hon var uppe några gånger för att få en korvbit av oss. Till slut hade det gått flera timmar och hon simmade fortfarande, då ropade mamma upp henne.

Mymlan, Mymmel, Mym. Kärt barn har många namn. Idag fick hon somna in.
Hennes matte och flockmedlemmar fanns med för att säga ett sista hej då.


Mymmel tillsammans med matte, de tre flockmedlemmarna (Cima, Primo och Libra). Syster (Chansa) och dotterdotter (Idun) var på besök från Värmland.


Hon älskade vatten oavsett om det var i en sjö, en älv, ett dike...eller till och med ett badkar.






I spetsen tillsammans med Cima och Primo på älgjakten -07.


Kommer sakna dig Tanten.

Fredag den 13:e blev kanske den bästa dagen ever. Nej okej, inte ever, men på lång tid. För idag har jag hoppat fallskärm för andra gången i mitt liv.
Tack vare min vän Oskar fick jag hoppa fallskärm idag. Tack Oskar!!

Jag är glad och lycklig och pirrig i magen.
Och så fick jag höra att jag var "sjukt grym i det fria fallet" och borde fortsätta med fallskärmshoppning. JAG VILL JAG VILL, ge mig pengar och kortare avstånd till en klubb!


Oskar och Peter


Men vem är det som kör egentligen?!




Efter hoppet tillsammans med min tandempilot Peter. Jag är sjukt nöjd och glad och pirrig och lycklig och vill bara upp en gång till!!!

Har börjat planera Pite-resa i sommar. Jag vill VERKLIGEN gå på Piteå dansar och ler men jag slutar jobba i Skara först fredag den veckan. Tidigare har jag känt att det inte spelar någon större roll men nu kollade jag festivalprogrammet och inser att den grupp jag helst vill se, Takida, spelar på fredagen. Jävla sas har redan slutsålt sina biljetter så enda möjligheten för mig att se Takida är att sjukskriva mig sista dagen på sommarviket. hur poppis tror ni det är?
Fuck

Imorgon ska jag till Västerås. Fallskärmsklubben http://www.fkaros.se/ har hoppning för alla och jag har en vän som hoppat i massa år. Oskar har tjatat på mig sen vi lärde känna varandra att jag ska komma och hoppa. Han ringde i veckan och frågade om jag skulle komma och jag sa att jag verkligen vill, men att jag inte har råd.
Sen gick det en dag så sa han: "Kommer du om du bara behöver betala resan?". Då hade han fixat nåt byte så jag får hoppa gratis!! Wihoooo, det ska bli så vansinnigt roligt! Det är åtta år sen jag hoppade sist och imorgon är det dags igen.

Jag längtar massor och har underbart pirr i magen! Hihiiii. Måste få tag i Skrutten, jag tycker att hon kan komma och umgås i Västerås och titta när jag hoppar.

Såhär hänger jag imorgon, stirrandes på Oskar (och utsikten såklart). Han ska hoppa samtidigt och filma mig =)

Midsommarplanerna börjar också spikas. Jag fick veta idag att jag jobbar halvdag på torsdag och helledig fredag. Så nu kan jag fira midsommar utan att behöva göra sen entré.

Jag har sjuk beslutsångest och vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag väger för och emot, plus och minus.

Jonas säger att svammel säger allt, och isåfall vet jag ju redan.

Måste nog prata igenom det här. Fast vem är bäst att prata med? Borde jag bestämma själv?!

Gaah

Idag är det några dagar sen jag kom hem till slätta. I onsdags packade jag, Lisa och Alex bilen och begav oss söderut. I Umeå stannade vi för att titta på staden och ta en glass och kaffe. Glada i hågen satte vi oss i bilen igen för att upptäcka att vi inte längre hade air condition. Jaja, tänkte vi. Vad ska vi göra? Det var bara att gilla läget och dricka mer vatten. Vi hade alltså AC 20 av 120 mil i högsommarvärme.

 

Nästa stopp: höga kusten. Vi lunchade medhavd bulgursallad, saft och kaffe på en klippa med vacker utsikt.

  

Efter lunch brände vi vidare i en stekhet Volvo. Vi landade hos Mikis och Lina i Uppsala vid 20, Då hade vi rest i 11 timmar och hunnit med två härliga stopp.

Dag två kunde vi ha åkt raka vägen till Vara och Göteborg, men det gjorde vi inte. Vi tog svängen öster om Vättern för att se något nytt så vi stack till Norrköping och lunchade på Waynes coffee.

  

Jag ville hinna med ett stopp i Gränna så jag styrde bilen dit. Lisa och Alex stensov och blev måttligt roade när jag kvittrade att vi var framme i Gränna: "Ser ni vad fiiint det är?".

       

Resan gick bra iallafall. Jag tycker det var jättemysigt hela vägen. Tack brudar, vi gör om det igen i augusti när det är dags att åka norrut!

.......................................

Brudarna släppte mig i Borås på vägen hem så de slapp köra massa extramil för att köra hem mig. Bröderna hämtade mig och det var nästan kallt att sätta sig i en luftkonditionerad bil...
Det var härligt att komma hem och krama mamma och pappa. Jag har ju inte sett papsen sen påsk typ. Han var borta under hela tiden jag var hemma på praktik.

I fredags hände det nog inte så mycket. Torsdag kväll satte jag, pappa och Jonas upp den fina hängmattan som jag och Jens fick av Patrik för några år sen så jag låg i den ganska mycket på fredagen. Var tvungen att pressa i solen också så jag kunde komma ikapp mammas bränna.

I lördags åkte jag och familjen Nykvist till Svalnäs för att bada. Där kom brännan så nu är jag med i matchen igen. Mamma var måttligt road över att jag bara behövde en dag i solen för att komma ikapp. Hon menar på att det måste finnas "tattarblod" på pappas sida. Hon förstår inte hur vi ungar (och pappa) kan bli så bruna. Haha