Chefredaktören på Foto tycker mina texter är bra, att de har bra flyt och han tror att jag kan gå långt. Det är andra personen på två veckor som säger det till mig. Första var min lärare i Copywriting som skrev att hon hoppas att jag fortsätter med text eftersom jag har en begåvning.

Waaaa! Kanske jag har hittat rätt ändå. Jag fnittrar i hjärtat (?) nu för jag blir så glad. Tänkvad lite positiv kritik kan göra.

Jag har köpt brillor. Ett par mörkbruna, lite större modell, tjocka bågar. Hur fint som helst. Om typ två veckor är de klara. Wohoo. Hej fattiglapp!

Jag vet att några efterfrågat uppdatering gällande min praktik på Foto, så här kommer den. Jag trivs! Jättebra till och med. Jag får skriva mycket nyheter om tekniska prylar - kameror mest. Kolla numret som kommer ut i nästa vecka, där har jag skrivit ALLA tekniska nyheter. Och så har jag både bild- och textbyline på ett par ställen. Jag har skrivit fler saker än det jag har byline på, bara så ni vet =) De som jobbar på redaktionen är hur mysiga som helst och de säger att det kommer bli tomt utan mig här om några veckor. "Det känns ju som du alltid varit här". Det gör mig glad, men när jag säger att de kan anställa mig ler de lite konstigt och jag inser att det nog inte kommer bli så, jag behövs helt enkelt inte, även om de skulle vilja.

På grund av, eller tack vare, att jag delar kontor med tekniska redaktören har jag köpt ny kamera. En Canon Eos 40D bor nu i min kameraväska. C pratade så himla gott om den och sa att det är en grymt bra kamera med bra autofokus, färgåtergivning och snabb serietagning. Nästa steg från den skulle vara en Eos 7D, men det hade jag inte råd med. Däremot bor det en sån också hemma hos oss nu, David köpte en i företaget.

I övrigt är det si och så. Jag saknar mina tjejer, jag saknar att babbla om mitt konstiga huvud med någon som jag inte behöver förklara för, någon som inte dömer, någon som bara vet, som förstår mig. Men någon sådan finns inte här, än. Det är synd, för David räcker inte alltid till. Haha. Jag har träffat några supersöta tjejer som jag tycker mycket om. Men som vi alla vet tar det en stund att bli sådär riktigt supertighta, innan man vågar/vill/kan öppna sig helt. Det kommer väl men jag tänker inte hymla med att det är jobbigt att vara "ensam".

Ptja, jag vet inte vad jag ska säga. Mitt liv består mest av att vakna, jobba och sova. Vi åt middag ute förra veckan med Johan, det var trevligt, och bio i fredags med Angelica (en av de nya supersöta tjejerna), Henke och Emelie. Vi såg Avatar 3D och den var huuuur bra som helst. Angelica grät som ett litet barn och efteråt ville vi båda vara en Na´vi och flyga på stora häftiga drakar (och rida på en konstig björn/varg också).
Ikväll är det tydligen någon spelning på Tivoli som vi ska se, nån demotävling om jag fattat det hela rätt. Jag skrev på facebook idag att jag saknar Kåren med allt vad det innebär. Jag gissar att kvällens Tivoli är det närmsta en kårspelning jag kommer just nu. Det är konstigt hur man börjar sakna något som för en tid sedan var vardag. Konstigt hur man börjar sakna det "lilla" när man bor och lever i det "stora". Men i Piteå finns ju många av mina raringar fortfarande kvar, där finns Kåren och skolan och korridorerna och Japansalen och Ulrika och Go Business och Kappa. Där finns det som var hemma under så lång tid.

Note to myself
SLUTA ÄLTA! Helsingborg är fint, och bra, och alldeles strax kommer den där fantastiska våren som du saknat så under alla år i norr.

I helgen hade jag min bästa Helsingborgshelg någonsin. Alex var här. Egentligen behöver jag inte skriva mer än så, för med henne blir det alltid fantastico. Hon har fixat så fint på sin blogg med bilder från helgen, och det är väl bäst att jag länkar ifall jag inte får tummen ur och visar bilderna själv.

Hon kom på fredag eftermiddag och vi gick en sväng på stan, sen hem och chillade lite. Snart var det dags för ombyte inför kvällen och vi tre käkade middag hemma. Ner på stan och mötte upp gänget, här skulle det turas, alltså åka färja fram och tillbaka mellan Helsingborg och Helsingör. Vi pubade en stund innan vi hoppade på färjan. Najs bajs. Resten av natten dansade vi som tokiga på le Cardinal och fick folk som "inte kan dansa" att dansa. Alex fick hångla och hon var nöjd.

I lördags var vi rätt trötta men när det blev middagsdags gjorde jag stek av fransyska. Och oj så gott det blev. Johan kom på besök och vips var vi fyra runt bordet. Återigen ut på stan till en pub som jag inte vet namnet på. Men vi sänkte medelåldern dramatiskt. Jag drack en äcklig gin och tonic, Alex drack en god Vodka Lime. Resten av kvällen sa vi "två Samboca tack". Efter puben blev det Tivoli och dans på alla dansgolven. Vi gillade Schlagerbaren mest, techno och det andra tjafset var inte för oss. Sen blev det efterfest till tidig söndag förmiddag, ända till lunch för vissa. På söndagen orkade vi inte mer än att äta frukost. Sen åkte Alex hem.

Jag lever fortfarande i eufori över att helgen blev så bra med så otroligt mycket skratt!

"Leinje treeu meoot Elinebäääärrrg"
"Vi var lite rädda i början för att ni är så otroligt sociala"
"Vi ska tura och sen festa i Danmark, man gör så här"