Fullproppat
Halv ett träffades jag och Ankan för lunch på Röda Lyktan. Hon ska till Grekland på fredag så hon ville kolla sommarkläder på Vera. Hon hittade inget, men jag som inte har pengar hittade två par shorts. IIhhhh måste nästan köpa ett par av dom. Måste fundera några dagar till först.
När jag väl kom hem gick jag upp och väckte min nästan-sambo-Alex. Hon var sjuk så hon hade lagt sig för att sova när jag gick fram på stan. Efter en stund ringde Lisa och vi fick springa ner för att skjutsa henne till Kallax. På vägen hem pratade vi om att vi skulle gå på Stinas konsert men Alex ville hem och byta om först. Stina var grym! Hon var hur förkyld som helst men gjorde ändå ett toppenjobb! Grymma grymma vän! Var helt stolt!
Efter spelningen på innergården skulle danstvåorna ha sin examensuppvisning på Kåren så vi trillade in där, köpte fika och slog oss ner i mjuksoffan. Erik och Andreas underhöll mellan numren. Vilka killar! Andreas dansuppvisning var bara top notch, som vi säger!!!
Jag var bilkåt igår. Jag ville bara köra bil. Vädret var toppen så vi drog till Havsbadet. Alex hade aldrig varit där, men nu var det dags. EOS fick följa med så vi tog massa fina kort vid havet. Härliga timmar på Havs. Härligt med havet som inte smakar salt!
Älskar den här bilden!
När vi väl kom hem var vi hungriga och Alex började kocka hamburgare när det ringde i min hemtelefon. Det var en kille som ville sälja fonder för mitt PPM-val. Han var jätterolig och sa "dårå" efter varje mening så jag småfnittrade mest hela tiden. Men det roligaste var när han sa: "Oj, nu kommer chefen visst. Öööh, jag slutar visst nu. Går det bra om jag ringer tillbaka?". HAHAHA Jävla kul kille det där! Han får gärna ringa igen.
Sara Bareilles
Tips tips tips!
Har ni hört underbara Sara Bareilles? Om inte, ladda hem!! Hon gör en låt i någon reklam, Love song: "I´m not gonna write you a lovesong, cause you ask for it, cause you need one..." Sjukt bra text och vansinnigt glad melodi!
Min riktiga favorit med Bareilles är dock Bottle it up. Gillar sån där skön, glad musik som man blir alldeles varm av.
Nu ska jag alldeles strax på konsert på skolan. Stina sjunger med sin enseble. Vill inte missa!
Sånt dära svammel igen
I helgen var det Smask (Sveriges MusikAkademikers SångKåntest) på Norrmalmia. För er som inte vet vad Smask är, det är en härlig parodi på svenska melodifestivalen som anordnas av studenter. Först hölls en lokal tävling där tio bidrag tävlade. De som kom etta och två gick vidare till rikstävlingen som i år hölls i Piteå, tolv bidrag tävlade.
Alex påpekade att man inte alls måste ha en symfoniorkester som spelat i hundra år. Ta studenter så blir det hur jävla bra som helst. Grymt att vanliga dödliga studenter fixar allt!! Sång, dans, musik, konferensier, videoklipp, ljud, ljus, DVD. Ja herregud. Tufft!
Det var ett jäkla röj, och såklart vann en Piteå-låt. Rosa Kalsonger.
Efterfest på Statt och 1906. Kul att det även var öppen till nedervåningen. 1906 hade bättre röj så där var vi mest hela tiden. När så krogen stängde drogs vi med på efterefterfest på Ankars. Det var sådär. I vanliga fall när man går på efterefterfest kan man gömma sig i mörkret och ingen ser riktigt hur sliten man ser ut efter alla timmar av fest. Men i Piteå i slutet av maj infinner sig inte det där mörkret. Jävla dagsljus. Jag gick hem typ tvåa (Sanna gick faktiskt hem lite före mig) och då var klockan halv fyra. Behöver det tilläggas hur trött jag var i söndags när hade somnat 5 och blev väckt 11.15?
Kul helg iallafall.
Idag ska jag luncha med underbara Angelica på stan. Hon ska bjuda mig, wihoo vilken lyx! I helgen ska fina Chili vara hos mig. Så himla härligt. Ska ligga på golvet och kramas med honom hela dagarna. Och så ska vi gå promenader och vara ute och busa. Annars får han kanske tråkigt. På fredag kommer jag vara en dålig helgmatte för då ska vi ha klassfest på Ankars. Det är nästan så att han ska bli riktigt bortskämd på lördag som kompensation.
Nu. Plugg. Fy vad tråkigt. Måste lösa det där med Habermas. Alex verkade fatta hur man skulle relatera till de etiska reglerna så hon får bannemej lära mig!
Flummigt värre
Ibland händer saker som känns så sjukt rätt. Det kan kännas rätt under en jättelång tid. Men sen av en eller annan anledning så fungerar det inte längre. Någonting hände som gjorde att det aldrig kunde bli samma sak. Eller så var det egentligen fel från början fast man inte visste om det.
En annan gång kan det verkligen kännas helt fel från början men man krigar på för att man känner sig kass om man ger upp. Till slut inser man dock att man inte var tillräckligt smart och så får man ge upp iallafall.
Det kan också hända att alla odds står emot det man vill. Inget går den väg man vill men av någon anledning fortsätter man ändå.
Något kan kännas jätterätt från början. Men när man börjar tänka framåt blir det lite skrämmande och då funderar man på om man ska ge upp och se ut som en förlorare, igen. Eller ska man "ta tjuren vid hornen" och fortsätta?
Det kan hända en liten liten grej som etsar sig fast, som man inte kan sluta tänka på.
Man kan vara med om saker som man aldrig kan glömma.
Man kan vara med om spektakulära saker som man ändå glömmer.
Man kan älska och man kan hata. Man vet inte alltid varför man känner som man gör, men man känner det ändå.
Jag tycker livet är sjukt flummigt. Ungefär lika flummigt som det här blogginlägget. Kärlek, jobb, skola. Inget är skrivet i sten. Iallafall inte i någon sten jag hittat. Beslut fattas hela tiden. För vem fattar man besluten? Familjen? Sig själv? Samhället? Håller man sig till normen eller ser man till sig själv? Vad vill jag med mitt liv? Vill jag bli journalist? Vill jag bli fotograf? Eller vill jag rent av backa och ta upp flyget igen?
Herregud vad mycket funderingar det finns. Och inga svar. De enda svaren är väl de gamla klyshorna "Ta det som det kommer" "Lev i nuet" "Det löser sig"...
Men de andra klyshorna då? De klyshor som handlar om att tiden går fortare än man tror, att "åren bara springer iväg". Ska man lyssna på dem också? Ska man leva som att man kommer leva för alltid eller ska man leva som att varje dag kan vara den sista? Jag vet att inga av mina frågor har enkla svar, och egentligen vill jag inte ha svar på dem heller. Jag måste bara lufta dem lite för att få plats med nya funderingar.
Skola...
Hur fixar man sig lite inspiration?
Om jag sätter dammsugaren mot örat, sugs alla jobbiga tankar ut då så jag får bättre plats med genusteori, kulrutstudier och litteraturseminarier?
