Till frukost öppnade jag brev no.1 från David. Det var gulligt och genomtänkt och jag grät. Jag är blödig när ahn inte är här.
Jag var på arbetsintervju imorse och jag fick jobbet - det jobbet som jag allra helst ville ha av alla de jag sökte.
Jag hade trevligt med Alex och sen med Sanna, fina tjejer det där.
När jag och Sanna pluggade ringde det i mobilen, dolt nummer.

Ni kan inte tro vem det var som ringde.
Det var en reporter på UPPDRAG GRANSKNING som ville prata med mig om mitt och Alex gräv. Det var ballt. Han var beredd att köpa jobbet tills jag berättade att det vi trodde var ett scoop, inte var något scoop. Han blev besviken och jag blev lycklig. Fatta grejen bara att få ett samtal från UPPDRAG GRANSKNING! Och vi fick även ett "bra jobbat" för att vi hade tagit reda på fakta. Ball!

Precis när Sanna skulle gå och jag kollade på msn så var DAVID online. Älskade fina Kinabesökare. Tidigare idag fick jag ett mail från David där han uppdaterade mig och jag blev glad. Så fick vi prata lite på msn också. Najsbajs. Det går fint det här med att vara ifrån varandra.

All god energi tog mig, Emme och Alex till gymmet och ett spinningpass. Nu är jag hemkommen, nyduschad och äter mat. Idag blev det tonfiskwok med vitkål, chili och vitlök. Faktiskt mums.

Men vi ska inte tro att hela dagen varit fantastisk från början till slut. Nej nej. Jag rev morötter för att ha i woken och tänkte att det är gott med lite blod också och så vips så rev jag mig illa på tummen. Det blödde och två skinnbitar lostnade, men som tur var hamnade inget i maten. Vad har hänt med mig? Man kan tro att jag är helt inkompetent i köket. Hrmpf.

Tjipp och hej. Leverpastej.