Under hela min uppväxt har mamma kallat mig för Slarvemaja, och jag har hatat "smeknamnet" lika mycket varenda gång hon sagt det - oavsett hur stort leende hon haft på läpparna. Vadå "Slarvemaja"? Jag är ju inte slarvig. Jag har inte förstått vad hon menat. Jag är ju INTE slarvig!

Alla som känner mig vet att jag gärna vill ha ordning och reda. Om jag skulle vara någon av Vännerkaraktärerna blir det utan tvekan Monica. Jag är inte lika rabiat som hon, men vi har samma grundvärderingar.

Så vart kom då mitt smeknamn från? Mamma har på senare år, sen jag flyttat hemifrån berättat att mitt rum ofta såg ut som ett bombnedslag när jag var liten. Även nu när hon säger det har jag svårt att förstå vad hon menar. Jag kan inte minnas att det var stökigt... Barbidockornas skor låg ju alltid i den lilla asken, deras kläder i en avsedd påse, Skrollan hade sin plats i hyllan och Sälman och Maja Gräddnos och Den Gröna Nallen hade sina speciella platser. Bokmärkena var sorterade i ordning i pärmarna. Änglarna för sig, bebisarna för sig och djuren för sig. Alla mina hundra brevpapper hade sina respektive plastfickor i en pärm. När jag fick min första kamera var det otroligt viktigt att alla foton hamnade i kronologisk ordning i fotoalbumen - alltså inte bara i dagordning, även i tidordning om det var flera bilder från samma dag. Oootroligt viktigt. Mamma, vad var det som var stökigt? I mitt huvud tror jag fortfarande att det var ordning...på mitt sätt.

Och fortfarande älskar jag pärmar med register och vettiga mappsystem i datorn. Fotomapparna är sorterade i datumordning.

Det värsta med att vara sambo är onekligen det faktum att han inte delar samma ordningstänk som jag gör. Jag har fått jobba mycket med att inte bli frustrerad över att han staplar disken ologiskt i diskstället, allt får ju inte plats! Jag har fått lära mig att Minna-rent och David-rent skiljer sig väsentligt, och att han aldrig kommer se saker som jag ser. Faktum är att David-rent är Minna-smutsigt. Jag får gilla läget med glas på soffbordet, disk som inte diskas direkt efter maten och dammiga fönsterbrädor. Och då är det ändå ingen gris till sambo jag har, han är nog rätt ordentlig för att vara kille. ;)



Som avslutning får ni skratta åt en bild på Sandra, Marcus och mig.

Heddåååå