Efter rekreationen hos mamma och pappa mådde jag bättre. Under dagarna i Vara tog jag mitt svåraste beslut so far i livet. Beslutet var att Marwan fick flytta tillbaka till uppfödaren. Det gick bara inte att ha honom här, han var för tuff och ingen optimal förstahund. Alla som läser det här som känner att ni vill fråga mer, gör inte det. Meningen innan förklarar tillräckligt.

Nu är det tomt hemma. Jättetomt, men vi börjar vänja oss. Jag var och hälsade på Marwan i förrgår och det kändes jättebra. Det verkar som mirakel skett ute i Böle. Han var fortfarande samma hund, men en något bättre version av den hunden. Vi fick i alla fall tid att mysa länge och ordentligt och jag blev varm i hjärtat. Jag tog rätt beslut.

I skolan är det full fart. Just nu borde jag skriva reportage, men jag behövde en liten paus. Jag har tillräckligt med tecken, för många till och med, men i nuläget är alla stycken huller om buller och i fullständig oordning. Konstnärligt och kreativt - då blir det så, strukturerat kaos.

För övrigt är jag galet fotosugen! Mitt nya fina objektiv borde komma med posten imorgon. ALEX, ställer du upp?

Se vilket intressant inlägg jag bjöd er på. Skriver som en kratta och helt utan innehåll.

Men, det jag ville säga till er som undrar och är oroliga, är att jag mår bättre nu.