Ny metod räddar unga som skadar sig själva


Elva procent av alla flickor har någon gång skadat sig själva. Men hjälp finns att få - nu satsar ungdomspsykiatrin på en ny effektiv metod att behandla ungdomar som skadar sig själva.  

- Det farliga beteendet minskar snabbt, säger Jonas Fäldt, psykolog på barn och ungdomspsykiatrin, bup, i Stockholm.

Metoden heter dbt, eller dialektisk beteendeterapi, och blir permanent på barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm från den 1 juli. Den används på unga vuxna med emotionell instabilitet och har visat slående resultat. Fokus läggs på att snabbt minska självskadandet och att få ungdomarna att orka gå klart behandlingen.

- Av det 60-tal ungdomar som har börjat med dbt hos oss har bara några få hoppat av. I vanliga fall kan halva gruppen sluta.

En svensk, en norsk och en engelsk studie visar samma sak enligt en sammanställning från bup: cirka 11-12 procent av alla flickor har skadat sig själva och 3 procent av alla pojkar. Många lockas genom internet och genom den så kallade emokulturen - där ungdomar ofta uttrycker ett lidande genom kläder och musikstil.

- Faran när många fler provar på är att fler faller dit. Men man får skilja på dem som bara provar att skära sig och dem som gör det för att det ligger en djup psykisk ohälsa bakom, säger Jonas Fäldt.

En som gått behandlingen är Elin, 20. Hennes problem började med ätstörningar och en djup depression. När hon övermannades av panikkänslor provade hon att skära sig.

- När jag skar mig kände jag hur min inre smärta blev verklig.

Skärandet förvärrades och Elin räddades till livet flera gånger på akuten. När hon fick hjälp slutade hon att skära sig efter bara några månader.

- Egentligen ville jag nog inte dö. Jag ville bara droga mig och slippa tänka. Jag hade tur som överlevde.

Men det tog drygt två år av samtal och träning innan hon tyckte om sig själv. Det största lyftet för självkänslan var att hon tog sig igenom behandlingen.

- Det var ingen som mixtrade med mig så jag blev frisk, det gjorde jag själv.

Dialektisk beteendeterapi är en variant av kognitiv beteendeterapi, kbt.

- Det som är nytt är att man försöker hitta en balans mellan acceptans och förändring av sitt beteende. I kbt ligger all tonvikt på förändring och det är för jobbigt för många, säger Jonas Fäldt.

En del av metoden handlar om att stå ut när det är svårt. Elin kallar det att surfa på vågen.

- Nu vet jag att de svåra känslorna går över. Man kan vara ledsen utan att gå sönder.

För att hantera impulserna att skada sig själv fick Elin skriva listor på för- och nackdelar med att skära sig och saker hon skulle göra i stället när impulserna kom. Listorna lade hon i alla rum, i väskor och i sina kläder.

- Det kunde vara att hälla tabasco på tungan eller att doppa händerna i is. Det gav också en kroppslig chock och det var bättre än piller och knivar.

I behandlingen jobbade Elin också med att reglera känslor.

- Jag har lärt mig att förstå vilka som är mina primära känslor. Ofta har jag reagerat med ilska när det är sorg jag har känt. Samtidigt har jag blivit bättre på att ta vara på de tillfällen som är bra.

I Stockholm sammanställer man nu resultaten av de två år som man använt behandlingen på prov. I Uppsala där metoden funnits längre är forskarna klara med sin första studie - den presenterades nyligen i psykologtidskriften The Psycologist.

27 personer deltog. Efter ett år hade 40 procent av dem som skadade sig själva slutat helt med det. De andra hade minskat sitt skadande från fem tillfällen i veckan till ett tillfälle i månaden. Dessutom upplevde de mindre ångest och depression.

- Fördelen med dbt är att ungdomarna lär sig att hantera sina problem själva så att deras liv blir meningsfullt fortsättningsvis, säger Jonas Fäldt.

Elin kan fortfarande ha dåliga dagar och få impulser till ätstörningar, men nu vet hon hur hon ska hantera dem.

- Jag skräms inte längre när impulserna kommer och det är en lättnad. Jag känner att det finns hopp och att livet är värt att leva, det trodde jag inte var möjligt tidigare.  

Anna Petersson  
Fotnot: Elin heter egentligen något annat.