Lever i ett helvete

Det är lika bra att skriva ut här vad som hänt. Jens har gjort slut. Punkt. Det är svinjobbigt och jag bara gråter hela tiden. Jag är på Landvetter nu och ska snart få åka hem och prata med honom öga mot öga.

Det känns helt överjävligt det som händer för det kom som en blixt från klar himmel. Jag trodde att allt var så himla bra. Jag trodde vi kände likadant för varandra. Han är tydligen inte lika säker på framtiden som jag är och han måste få vara själv och tänka. Jag ska alltså tränga in mig i en liten etta igen vilket bara det känns tungt. Det känns som fyrtioelva steg tillbaka.

Jag fick i helgen veta att Annika och Martin och barnen kanske skulle kunna komma upp till Piteå i vinter och nu måste jag ju berätta för er att det kanske inte går. Vi kan liksom inte bo i en liten etta sex personer där tre stycken är barn med spring i benen. Och skoteråkande är väl inte heller möjligt längre, så jag har helt plötsligt ingenting att erbjuda.

Förlåt alla som jag inte berättat för. Förlåt att jag inte ringer, men jag orkar inte prata, Det blir verkligare ju mer jag pratar om det och jag avskyr att visa min känsliga sida. Jag tycker inte om att gråta inför folk.. Annat än Jens då.. Men nu är ju inte det speciellt möjligt längre.

Jag önskar och hoppas att Jens kommer till insikt, att han vill vara med mig, och bara mig. Jag älskar honom över allt annat och jag vill inte höra ett ont ord om honom. För det finns inget ont att säga om honom. Han är världens bästa kille som fått kalla fötter. Jag hoppas iallafall att det är det det är. Jag vet ingenting och jag är förvirrad. Jag vet bara att jag älskar honom och att jag har ont i magen och att mitt hjärta är i tusen bitar.

Tack ni som finns som håller mig samman. vad skulle jag vara utan mina vänner? Ni är världsbäst och jag kommer vara ganska beroende av er tror jag. Kan be om ursäkt i förväg för jag kommer förmodligen inte vara något glatt sällskap den närmsta tiden...

Det är väl lika bra att gå in på www.pitebo.se och börja leta.

Kommentarer
Postat av: bara din ankan

kära lilla gumman!
Du vet var jag finns även om vi inte pratar så mkt längre...Du fanns där för mig ochjag finns där för dig...Kan dock inte ta mig till stan för idag blev lilla jag av med korkortet....Tydligen har jag en för tung fot...104 på 70-väg....mindre lyckat...Chili hälsar att han oxå finns!!!

2007-11-06 @ 11:21:32
Postat av: Andreas

Hej tjejen!
jag är verkligen ledsen för din skull. jag förstår hur det känns. du vet att jag lyssnar om du vill. du har hjälpt mig så många gånger i mitt liv så jag har mycket att ge tillbaka..
Kram\\Andreas

2007-11-06 @ 12:11:41
Postat av: Anna

Hej min lilla vän!
huvva då.. det lät ju inte alls nå kul.. du vet vart jag finns... om du vill prata... å du vet vart jag bor om du vill komma å hälsa på! När som helst!
Tusen kramar till dig! Dunder kramar åxå! Puss puss

2007-11-06 @ 16:19:36
URL: http://yuugizen.blogg.se
Postat av: Sanna

Du vet att jag finns här för dig. En soffa på Ankars med en vän är bättre än en ensam etta.. Ring om du vill höra nåt kul eller bara snacka om annat!
Massa kramar

2007-11-06 @ 19:03:14
Postat av: Emme

Jag säger som alla andra och det som du redan vet: Vi finns här och du får ringa närsomhelst du känner för det. Tänker på dig.

2007-11-07 @ 10:44:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0